Veckans fynd var Sony CDP-291 ...

Det senaste fyndet var den gamla CD-spelare som jag gav bort 89-90 nångång och nyligen rotade fram ur farsans källare. En budget-Sony(CDP-291), men inte vilken budgetspelare som helst eftersom den har TDA1543A som DAC vilket är högintressant.

Det är den DAC som anses låta kanske mest "analoglikt" av alla DAC-chips bland dom som testat massor av DAC:ar, även fast den mäter långt ifrån imponerande, men ändå tillräckligt bra eftersom det är en DAC. Spelaren är nästan helt tom inuti, detta beroende på att DAC:en har såpass hög utnivå att den egentligen inte behöver förstärkas. Det är för övrigt en DAC med strömamplitud på utgången till skillnad från spänningsamplitud som är vanligt, I/V-konvertering är synnerligen enkelt och behöver ingen avancerad elektronik. Spelaren är spartansk på utsidan, men med alla de vanliga CD-kontrollerna. De viktigaste komponenterna är av god kvalitet:

SONY CDP-291: 

TDA1543A - nämnda DAC som är en dubbel äkta 16-bitars DAC konstruerad och tillverkad av Philips, alltså ingen bitstream, 1-bit eller Delta-Sigma utan Old School, men 16 bitar istället för 14. Den har ett 176,4kHz filter som går att stänga av.

CXD2554M - ett 352,8kHz(8x) digitalfilter konstruerat och tillverkat av Sony, man har alltså stängt av det inbyggda filtret i TDA1543A och använder istället sitt eget filter. Förmodligen för att Sony anser att det är bättre.

KSS-240A - CD-transport + laser, en av Sonys vanligaste men av god kvalitet, den återfinns i flera av Sonys ES-modeller och kännetecknas av att lasern är servostyrd vilket ger bättre spårningsförmåga än många billigare CD-transporter. Den har inga som helst problem med brända skivor av varierande kvalitet. Och den är blixtsnabb, till skillnad från dagens Blu-Ray-spelare.

I övrigt är det i stort sett bara ett hölje med en trafo i, en display och några knappar. Helt tomt inuti. Ingenting behöver alltså skärmas, eftersom det inte finns något att skärma ... Ljudet då? Jag är imponerad, särskilt klassisk musik och tex piano kommer verkligen till sin rätt. Ingenting är hårt, massor av kropp och massor av 3D och ett förbluffande "odigitalt" ljud. Man undrar om utveklingen har stått till i 25 år! Detta är vad jag kallar ett fynd, att gräva fram något gammalt och ointressant och upptäcka att det VAR intressant :-)