Och HTPC-datorn fick en SSD, samt uppgraderades till en gammal 4-kärnig CPU från 2008(Q9450 - räcker mer än väl för film)

Den kör nu Ubuntu 14.10 Utopic Unicorn istället för Windows, detta eftersom Google Chrome för Linux med versionsnummer större än 38.0 numera klarar att visa även Silverlight utan problem! Grafikkortet GTX650Ti är overkill för film, men jag hade ett över så det fick användas. Asus Xonar DX för ljud, men det spelar ingen roll eftersom jag kör optiskt ifrån det.

Montering, som vanligt på köksbordet:

Linux-datorn fick en ny SSD(OCZ Vertex 460 = snabb!) och en ny låda ...

Den gamla SSD:n är tänkt att hamna i HTPC:n, så att den startar lite snabbare. Den nya SSD:n är en OCZ Vertex 460 vilket är en ren Toshiba-disk, eftersom OCZ egentligen inte finns längre. Toshiba köpte rubbet. Det speciella med Vertex 460 är att det är den första konsument SSD:n som har rasande bra SKRIV-prestanda. Tidigare SSD:er har bara varit snabba på att läsa. Den är utrustad med Toshibas senaste 19nm NAND och den helt nya Barefoot 3-styrkretsen. Och snabb är den, när jag klonade den gamla SSD:n var medel SKRIV-hastigheten under hela förloppet 450MB/s! Det är SNABBT!

Kloningen gick bra, jag kör just nu från den klonade disken och allt är precis som innan med Ubuntu 15.04 Development.

Lådan jag skaffade var en extra liten ATX-låda, Fractal Design Core 2300, också en helt ny modell. Det fungerade bra med montering i lådan, men det var lite klurigt att få in diskarna pga den något ovanliga diskburen eller snarare "diskplattan".
 En stor Tower-kylare och ett GeForce GTX680 var det dock inga problem att montera.

Samtidigt, när datorn ändå var öppen. passade jag på att byta OP för utgångsbuffern på mitt Asus Xonar Essence ST-ljudkort. Jag har kört länge med dubbla TI LME49990, men samtidigt har jag blivit förtjust i ljudet från mitt Creative Soundblaster Z i Windows-datorn. Soundblaster Z har JRE2114 på linjeutgången, sagt och gjort, jag behöll mina LME4562 på I/V-steget i Essence ST men böt utgångsbuffer till JRE2114DD som jag hade liggandes. Och, uppdraget lyckades, inte lika neutralt kanske men en välbehövlig punch i ljudet precis som Soundblaster Z. Nu låter de båda ljudkorten väldigt lika, men det är helt klart en grad högre av mikrodetaljer i Essence ST. I vilket fall, jag gillar bytet - power to the people!

Lite bilder från slutmonteringen på köksbordet:

Veckans fynd var Sony CDP-291 ...

Det senaste fyndet var den gamla CD-spelare som jag gav bort 89-90 nångång och nyligen rotade fram ur farsans källare. En budget-Sony(CDP-291), men inte vilken budgetspelare som helst eftersom den har TDA1543A som DAC vilket är högintressant.

Det är den DAC som anses låta kanske mest "analoglikt" av alla DAC-chips bland dom som testat massor av DAC:ar, även fast den mäter långt ifrån imponerande, men ändå tillräckligt bra eftersom det är en DAC. Spelaren är nästan helt tom inuti, detta beroende på att DAC:en har såpass hög utnivå att den egentligen inte behöver förstärkas. Det är för övrigt en DAC med strömamplitud på utgången till skillnad från spänningsamplitud som är vanligt, I/V-konvertering är synnerligen enkelt och behöver ingen avancerad elektronik. Spelaren är spartansk på utsidan, men med alla de vanliga CD-kontrollerna. De viktigaste komponenterna är av god kvalitet:

SONY CDP-291: 

TDA1543A - nämnda DAC som är en dubbel äkta 16-bitars DAC konstruerad och tillverkad av Philips, alltså ingen bitstream, 1-bit eller Delta-Sigma utan Old School, men 16 bitar istället för 14. Den har ett 176,4kHz filter som går att stänga av.

CXD2554M - ett 352,8kHz(8x) digitalfilter konstruerat och tillverkat av Sony, man har alltså stängt av det inbyggda filtret i TDA1543A och använder istället sitt eget filter. Förmodligen för att Sony anser att det är bättre.

KSS-240A - CD-transport + laser, en av Sonys vanligaste men av god kvalitet, den återfinns i flera av Sonys ES-modeller och kännetecknas av att lasern är servostyrd vilket ger bättre spårningsförmåga än många billigare CD-transporter. Den har inga som helst problem med brända skivor av varierande kvalitet. Och den är blixtsnabb, till skillnad från dagens Blu-Ray-spelare.

I övrigt är det i stort sett bara ett hölje med en trafo i, en display och några knappar. Helt tomt inuti. Ingenting behöver alltså skärmas, eftersom det inte finns något att skärma ... Ljudet då? Jag är imponerad, särskilt klassisk musik och tex piano kommer verkligen till sin rätt. Ingenting är hårt, massor av kropp och massor av 3D och ett förbluffande "odigitalt" ljud. Man undrar om utveklingen har stått till i 25 år! Detta är vad jag kallar ett fynd, att gräva fram något gammalt och ointressant och upptäcka att det VAR intressant :-)

Fick tillbaka en gammal förstärkare som jag gav bort på 80-talet, Technics SU-V4X ....

... hur väl kan en sån gammal sak ha stått sig mot tidens tand? Svårt att veta, men enligt den här tråden på Audiokarma så är Technics-förstärkare från TIDIGT 80-tal(med Computer Drive, Synchro Bias och New Class A som de viktiga attributen alla tillsammans) guld värda i ljudkvalitetshänseende:

http://www.audiokarma.org/forums/showthread.php?t=438913

Som tur är fungerar den, pottarna var knastriga så jag fick gnugga dom en hel del vilket hjälpte, jag har inte provat med några högtalare ännu men den driver mina Philips SHP8900 som en hörlursförstärkare riktigt bra. Ljudet har en enorm punch, basen är bergfast, och stereobilden är exakt och pinpointad med mycket bra djup och bredd. Det låter bra helt enkelt. Intressant. Frågan är bara vad jag skall göra med den?

Bilder:

 

Gummimattan har kommit!

Dvs skivtallriksmattan från amazon.co.uk, den ser identisk ut med de mattor som följer med Tecnics SL-1210 Mk II som original. Givetvis passar den mitt gamla Technics skivspelarfynd perfekt, och därmed är renoveringen av denna skivspelare avklarad. Den fungerar och låter alldeles strålande!

Jag grävde fram en riktigt gammal CD-spelare från pappas källare ...

..  det var en Sony CDP-291 som var en typisk budgetmaskin när det begav sig. Men förtrösta inte, ändå är den intressant för audiofiler, den är nämligen byggd runt Philips TDA1543A DAC-chip som tillverkas än idag! Det är ett av de mest populära chippen bland dom som bygger egna DAC:ar, detta baserat dels på att det är billigt och lätt att implementera men framförallt för att det låter mycket bra. Det har det typiskt analog-lika Philips-DAC soundet, men är det Philips-chip som kanske låter varmast och mest "rör"-likt av alla Philips-chippen medan tex TDA1541A anses ha högre upplösning(men är svårare att implementera pga att det krävs en massa extra elektronik kring chippet). Att spelaren dessutom har en Sony-mekanik eftersom det är en Sony är knappast en nackdel, Sony brukar göra de bästa mekanismerna.

I just den här spelaren har dom verkligen implementerat TDA1543A som den skall implementeras, det finns nästan ingen ljudelektronik alls i spelaren utan signalen är kopplad mer eller mindre rakt ut på utgången med typ bara en OP och två kondingar emellan. Och, det höll jag på att glömma, det sitter ett Sony-digitalfilter(8X) monterat också i det här fallet. Riktigt basic alltså, men väldigt lite som kan gå fel eller strula!

Här en tråd från Audioreview om just detta chip:

 http://forums.audioreview.com/digital-domain-computer-audio/tda-1543-1541-a-33189.html

"Tda 1543/1541

Hey Gang, I just wanted to take a minute to tell the world about this fantastic DAC. In electronics, anything that's more than 5 minutes old is considered outdated, and often, inferior. Obviously, we know this isn't always the case, as is proven by this fantastic little chip.

It's simplicity overshadows its ability, and people often overlook it. DIY types know better, and love working with it for this reason.

I came upon this DAC out of necessity. Quite simply, I couldn't afford the Grant Tube dac-09 and needed an alternative. A friend of mine has the Valab 8 x TDA 1541 NOS, and suggested the single TDA 1543 version. It was available on Ebay for $100, which was great. My first thought was that it was cheap, as in poorly put together with shoddy parts. That was my first mistake...

The 1541 and 1543 are close cousins, but I'll speak about the 1543 as that's what I own. The TDA 1543 is a dual 16 bit DAC designed by Phillips in the 80's. It's original design had "economy" in mind, small and simple in build. This turned out to be its appeal for DIY types. It requires no external components or circuitry. As a result of appearing cheap or lo-fi, it has been and continues to be overlooked by many.

I think alot of people have a hard time accepting that something in a basic package can perform at a high level. This dac proves them all wrong.

There were a number of CDP's made with the 1541/1543. Some are still legendary in audiophile circles, including the Arcam Alpha 5 and the Mission PCM 7000. I almost bought a Mission recently for this reason.

The sound that this dac produces is clear, accurate and about as warm as a digital signal can get. It's truly the chip for the analog lover, but essentially for anyone with discriminating ears.

Many look past it because it's "only" 16 bits. The fact of the matter is, particularily in NOS mode, this dac can compete with any. The NOS adds a realm of realism that almost can't be described, it must be heard. I think alot of people don't understand that even though they may be promised 24 bit, doesn't mean that they will be getting it. What they might get is a dac that can read 24-bit, but cannot output the true resolution. What a backwards process that is!!

Anyhow, lots has been written on these dac's. I wanted to write down a few things to maybe benefit anyone who hasn't heard this mighty chip. Quite simply, I can't listen to anything without it. I recently took it out of the chain and was rudely awakened to a harsh, bright disaster. Freddie Hubbard was unlistenable.

I'm happy to have found my sound.."

Mycket riktigt låter det överraskande bra, inte märkbart sämre än mitt dyra Asus Xonar ST ljudkort med utbytta OP! Jag brände en modernt inspelad skiva med erkänt bra ljud som test; Steven Wilsons "The Raven That Refused To Sing". Ljudet är hur bra som helst! Perfekt för att slölyssna på någon enstaka CD vid datorhackande och för en nostalgitripp, dessutom är spelaren föredömligt enkel att manövrera. Och lyckosamt nog matchar den min Sony-förstärkare utseendemässigt. En vy från min datorhörna idag:

Så, nu har jag reparerat Technics-skivspelaren!

Men jag har inte fått någon gummimatta ännu, den kommer i nästa vecka, så jag kör med två skivor som "matta" under skivan som spelas. Fungerar kanon! Jag fick löda dit nya sladdar, eftersom de gamla var avklippta. Jag kan ju säga att det var lödkonst på högre nivå, men jag fick till det!

Några bilder, först testkörning på köksbordet efter lödning och montering av en Ortofon OM10-pickup. Jag använder en NAD 116 förförstärkare för att testa. Lödningen blev lyckad i alla fall, inget som helst brum och mycket mycket lågt brus(långt under skivans nivå). Sedan på plats vid datorhörnan, efter inkoppling till Sony-förstärkaren som förgyller datorstunderna :